Innehållsförteckning:

Arduino AD8495 termometer: 7 steg
Arduino AD8495 termometer: 7 steg

Video: Arduino AD8495 termometer: 7 steg

Video: Arduino AD8495 termometer: 7 steg
Video: Аналоговый усилитель термопары типа-К на AD8495 2024, Juli
Anonim
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer
Arduino AD8495 termometer

En snabbguide hur du löser dina problem med denna termometer av K-typ. Vi hoppas att det hjälper:)

För följande projekt behöver du:

1x Arduino (vilken typ som helst, vi verkade bara ha 1 Arduino Nano ledig)

1x AD8495 (den levereras vanligtvis som kit med sensorn och allt)

6x bygelkablar (kopplar AD8495 till Arduino)

lödkolv och lödtråd

FRIVILLIG:

1x 9V batteri

2x motstånd (vi använde 1x 10kOhms & 2x5kOhms eftersom vi kopplade ihop 2x5k)

Var försiktig och fortsätt försiktigt och se efter dina fingrar. Lödkolven kan orsaka brännskador om den inte hanteras varsamt.

Steg 1: Hur fungerar det i allmänhet

Hur fungerar det i allmänhet
Hur fungerar det i allmänhet

I allmänhet är denna termometer en produkt av Adafruit, den har en K-typsensor som kan användas för nästan allt från hem- eller källartemperaturmätning till ugns- och ugnsvärmemätning. Det tål temperatur från -260 grader C upp till 980, och med några små justeringar av strömförsörjningen går det så långt som 1380 grader C (vilket är ganska anmärkningsvärt) och det är också ganska exakt, med +/- 2 grader variationen är anmärkningsvärt användbar. Om du gör det som vi gjorde med Arduino Nano kan du också packa ner det i en liten låda (med tanke på att du kommer att göra din egen låda som inte ingår i denna handledning).

Steg 2: Anslutning och korrekt kabeldragning

Anslutning och korrekt kabeldragning
Anslutning och korrekt kabeldragning
Anslutning och korrekt kabeldragning
Anslutning och korrekt kabeldragning
Anslutning och korrekt kabeldragning
Anslutning och korrekt kabeldragning

Som vi fick paketet var så här som du kan se från bilderna ovan. Du kan använda bygelkablar för att ansluta den till Arduino -kortet, men jag skulle rekommendera att löda trådarna eftersom det fungerar på mycket små spänningar så att en liten rörelse kan förstöra resultaten.

Bilderna ovan är tagna av hur vi lödde trådarna på sensorn. För vårt projekt använde vi Arduino Nano och som du kan se har vi också ändrat vår Arduino för att få optimala resultat från våra mätningar.

Steg 3: Typ av användning

Typ av användning
Typ av användning

Enligt databladet kan denna sensor användas för att mäta från -260 till 980 grader C med den normala Arduino 5V strömförsörjningen eller så kan du lägga till en extern strömkälla och det ger dig möjlighet att mäta upp till 1380 grader. Men se upp om termometern ger mer än 5V tillbaka till Arduino för att läsa den kan skada din Arduino och ditt projekt kan vara dömt att misslyckas.

För att övervinna detta problem sätter vi en spänningsdelare på enheten som i vårt fall är Vout till halva Vin -spänningen.

Länkar till databladet:

www.analog.com/media/en/technical-documenta…

www.analog.com/media/en/technical-documenta…

Steg 4: Det stora problemet med koden vid mätning

Det stora problemet med koden vid mätning
Det stora problemet med koden vid mätning

Enligt databladet för termometern är referensspänningen 1,25V. I våra mätningar var detta inte fallet … När vi testade vidare fann vi att referensspänningen är variabel och vi testade på två datorer, på båda var det olika (!?!). Tja, vi sätter en stift på tavlan (som visas på bilden ovan) och vi lägger en rad i koden för att läsa referensspänningsvärdet varje gång innan vi beräknar.

Huvudformeln för detta är Temp = (Vout-1,25) / 0,005.

I vår formel gjorde vi det: Temp = (Vout-Vref) / 0.005.

Steg 5: Koden Del 1

Koden Del 1
Koden Del 1
Koden Del 1
Koden Del 1

const int AnalogPin = A0; // Analog pin för temp readconst int AnalogPin2 = A1; // Analog stift för avläsning av referensvärdeflöde Temp; // Temperaturflöde Vref; // Referensspänningsflöde Vout; // Spänning efter adcfloat SenVal; // Sensor valuefloat SenVal2; // Sensorvärde från referens pinvoid setup () {Serial.begin (9600); } void loop () {SenVal = analogRead (A0); // Analogt värde från temperatur SenVal2 = analogRead (A1); // Analogt värde från referens pinVref = (SenVal2 *5.0) /1024.0; // Konvertering analog till digital för referent valueVout = (SenVal * 5.0) /1024.0; // Omvandling analog till digital för temperaturavläsningsspänning Temp = (Vout - Vref) /0,005; // Temperaturberäkning Serial.print ("Temperatur ="); Serial.println (Temp); Serial.print ("Referensspänning ="); Serial.println (Vref); fördröjning (200);}

Denna kod används när du använder ström från Arduino (ingen extern strömkälla). Detta kommer att begränsa din mätning upp till 980 grader C enligt databladet.

Steg 6: Koden Del 2

Koden Del 2
Koden Del 2
Koden Del 2
Koden Del 2

const int AnalogPin = A0; // Analog pin för temp readconst int AnalogPin2 = A1; // Analog stift där vi läser referensvärde (Vi var tvungna att göra detta eftersom sensorns referensvärde är instabilt) float Temp; // Temperaturflöde Vref; // Referensspänningsflöde Vhalf; // Spänning på arduino avläst efter delaren flytande Vout; // Spänning efter konverteringsflöde SenVal; // Sensor valuefloat SenVal2; // Sensorvärde från där vi får referensvärdesinriktad installation () {Serial.begin (9600); } void loop () {SenVal = analogRead (A0); // Analog utgång valueSenVal2 = analogRead (A1); // Analog utgång varifrån vi får referensvärdeVref = (SenVal2 * 5.0) /1024.0; // Överföra analogt värde från referensstift till digitalt värdeVhalf = (SenVal * 5.0) /1024.0; // Transform Analog to Digital valueVout = 2 * Vhalf; // Beräkning av spänningen efter halveringsspänningsdelarenTemp = (Vout - Vref) /0,005; // TemperaturformelberäkningSerial.print ("Temperatur ="); Serial.println (Temp); Serial.print ("Vout ="); Serial.println (Vout); Serial.print ("Referensspänning ="); Seriell.println (Vref); fördröjning (100);}

Detta är koden om du använder en extern strömkälla och för detta använder vi spänningsdelaren. Det är därför vi har "Vhalf" -värdet inuti. Vår spänningsdelare som används (se del 3) är till hälften av den inkommande spänningen (R1 har samma ohm -värden som R2) eftersom vi använde ett 9V batteri. Som nämnts ovan kan spänning över 5V skada din Arduino, så vi fick det att få max 4,5V (vilket är omöjligt i det här fallet, eftersom toppeffekten från sensorn efter spänningsdelaren kan vara något runt 3,5V).

Steg 7: Resultat

Resultat
Resultat
Resultat
Resultat
Resultat
Resultat
Resultat
Resultat

Som du kan se från skärmdumparna ovan har vi testat det och det fungerar. Dessutom har vi försett dig med de ursprungliga Arduino -filerna.

Detta är det, vi hoppas att det hjälper dig med dina projekt.

Rekommenderad: